Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte är att ge en teoretisk grund för vår magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen på ett finsk-svenskt företag med utgångspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgått från tvärkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjälp av fem dimensioner går att skilja nationella kulturer åt. Vi har likaså använt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

Syftet med denna uppsats är att undersöka makroekonomiska variablers inverkan på regeringens opinionsstöd i Sverige 1973-2003. Med en ekonometrisk modell förklaras förändringar i den sittande regeringens väljarstöd mätt i riksdagsval och årliga partisympatiundersökningar. Som förklarande variabler används arbetslöshet, BNP-tillväxt, inflation, skattekvot och transfereringar till hushållen. Resultaten visar att en ökning av arbetslösheten och nivån på skattekvoten samt en ökning av kvoten transfereringar till hushåll genom BNP har haft en signifikant negativ effekt på den sittande regeringens opinionsstöd. Användandet av partisympatiundersökningar ger upphov till en felkälla i modellen, detta då undersökningarna mäter åsikter och attityder och inte faktiskt väljarbeteende..

Bakgrund: Dagens företag präglas i hög utsträckning av ett resultatenhetstänkande. När handel sker mellan dessa enheter uppstår vissa problem med prissättningen för dessa transfereringar. Dessa priser brukar kallas internpriser och har behandlats i litteraturen sedan 1920-talet. Vi har därför funnit detta intressant att se hur internprisproblematiken ser ut i litteraturen jämfört med den verklighet som råder i dag. Syfte: Att studera internprislitteraturens praktiska tillämpbarhet och på så sätt försöka utveckla och förnya den.

Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader.

Globaliseringen ställer nya krav på regionernas konkurrenskraft. Gränsregioner som Wien-Bratislava-regionen och Öresundsregionen försöker öka sin konkurrens bl.a. genom integration och samarbete. Dessa två gränsregioner har likheter som gör dem intressanta för jämförelser exempelvis järnridåns fall och Öresundsbrons tillkomst som i grunden förändrat integrationsmöjligheterna. Därtill har de ungefär lika stort invånareantal.

Syftet med uppsatsen är att belysa Kinas ekonomiska utveckling, vägen från planekonomi till marknadsekonomi och om det därmed uppstått skillnader mellan städer och landsbygd. Vidare studera Kinas relation med omvärlden gällande handel. I teoriavsnittet reder vi ut definitionerna på de tre ekonomiska begreppen marknadsekonomi, blandekonomi och planekonomi. Detta för att se om Kina har gått från planekonomi till marknadsekonomi. Sedan Mao Zedong övertog makten 1949 har Kinas ekonomiska situation förändrats ett flertal gånger.